Vad är Artros? Artros drabbar 8 av 10 människor under deras livstid. Titta in på Bravara.se
Smärtorna gör att man själv upptäcker sjukdomen, men då har den redan pågått en längre tid.
I en frisk led är brosket genomvävt av ett elastiskt nätverk av proteiner sammanhållna av socker molekyler, som kan binda en massa vatten. Denna uppbyggnad gör brosket starkt och smidigt, men när sjukdomen sätter in utsöndrar broskcellerna vissa enzymer, som får proteinerna att lossna från varandra, så att de istället lägger sig i långa parallella buntar. Därmed förlorar brosket sin elasticitet och blir hårt.
Vad är det som gör att nästan alla drabbas av artros under sin livstid och går det att förebygga?
I friskt brosk ligger ligger proteinerna i ett nätverk, medan de i sjukt brosk, artros, ligger i långa parallella buntar. Se mer om forskningen i Illustrerad Vetenskap.
Det här är artrosArtros är en ledsjukdom, den vanligaste av alla. Den visar sig i svullna och smärtande leder och kommer ofta smygande. Leden blir stelare och ömmar eller värker.
Ju äldre vi blir desto mera sannolikt är det att vi har artroser någonstans i kroppen.
Det vanligaste stället är fingrarna och gamla människor har nästan alltid artros mellan några kotor i ryggraden. Ofta vet de inte om det eftersom de inte har några symtom.
Det finns nämligen inget samband mellan vad doktorn kan se på röntgenplåten och det patienten upplever.
Det kan göra ont utan att röntgen visar något och man kan vara smärtfri, trots att leden är nästan förstörd.
Därför är det svårt att säga hur många som har artroser men kvinnor drabbas oftare än män. Det kan bero på hormonerna, eventuellt bristen på testosteron.
Men varför går brosket sönder?Det finns flera orsaker. Förslitningar kan vara en, alltså att man haft en ensidig och olämplig belastning i jobbet till exempel. Lantbrukare, byggnadsarbetare och städpersonal drabbas ofta.
Skador är en annan. Fotbollsspelare får ofta artros i knäna. Bakom artros som kommer tidigt i livet finns oftast en skada som gett en spricka i brosket. Sprickan öppnar för fortsatt slitage på den släta broskytan.
Men för många finns ingen klar orsak till att kroppen angriper sin egen vävnad med en inflammation.
Ledbrosket, som fungerar som både glidyta och fjädring när leden böjs och belastas, förändras.
En slät och glänsande yta blir matt och ojämn. Med tiden blir brosket tunnare och till sist ligger ledytorna direkt på varandra. Hela leden kan då bli deformerad.
Själva brosket är okänsligt men runt omkring finns vävnad som reagerar med smärta och svullnad när vita blodkroppar strömmar till för att ha hand om skadan.
– Benhinnan är mycket smärtkänslig och i benmärgen finns blodkärl som kan reagera och skicka smärtsignaler till hjärnan, berättar läkaren Bo Dettner som arbetar vid en smärtklinik i Helsingborg.
Han är ortopedmedicinare och har smärtlindring som specialitet.
När det gör ont försöker vi instinktiv röra leden mindre. Det gör att den stelnar. I värsta fall kan musklerna runt
leden dras ihop.
– Förr trodde man att man skulle spara på det brosk som fanns kvar, inte slita på det. Då ordinerades vila, berättar Bo Dettner.
Idag vet vi bättre. Man ska röra en ömmande led så att man ökar genomblödningen. Då stimuleras vävnaderna och kanske även brosket till nybildning av celler.
– Men om det sker, så är det långsamt, betonar Bo Dettner.
Så här yttrar sig artrosArtros gör ont i det akuta skedet. Ibland går smärtan över när det värkt färdigt. I stället är leden stelare. Det märks särskilt på morgonen. Det tar ett tag att komma i gång i kroppen.
Den stela leden gör att musklerna inte får arbeta normalt. De kan försvagas, förkortas eller förtvina.
Artros kan drabba alla leder men de vanligaste ställena är:
Knäna. Ofta gör det ont på insidan av knäna som smärtar när man går och står. Knäartros förvärras av övervikt. Kvinnor är tre gånger oftare drabbade än män.
Höfterna. Artros i höften ger dålig rörlighet. Man får svårt att sitta med benen korsade och att ta på strumpor. Smärtorna sitter mest i ljumsken men kan också kännas i knäna.
Ryggen. Spondylartros i ryggradens leder är mycket vanlig hos äldre men ger sällan några symtom förutom stelhet.
