På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis
som vid julafton och pingstafton.
Påskens ägg
Under påsken kunde man äta mycket ägg. Med vårens och ljusets ankomst började hönsen värpa igen. Under den katolska tiden var det populärt med äggmat efter fastans försakelser. Vårt äggätande är alltså både styrt av förutsättningarna i naturen och en kvarleva från den katolska tiden. Dessutom kan ägget vara en
symbol för pånyttfödelsen – påskens centrala tema.
Att måla ägg i glada färger är en gammal kristen sed, välkänd både här och på kontinenten. Det var vanligt att man gav bort ägg, ofta dekorerade och ibland med inskrifter, till sina vänner.
Ge bort ägg vid påskTraditionen att ge bort ägg vid påsk lever kvar, men nu är det oftast ett stort dekorerat pappägg fyllt med godis och kanske någon liten present. Ibland göms äggen så att barnen får leta rätt på dem.
Påskharen
Föreställningen att det är påskharen som kommer med påskäggen är relativt sen i Sverige. Påskharen härstammar från Tyskland och kom hit under slutet av 1800-talet och är ett vanligt motiv på påskkort och ägg vid sidan av alla tuppar, hönor och kycklingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar