bilden från nätet
I fornnordisk religion och sedvänja var midvintern årets viktigaste högtid. Om tidpunkten sammanföll exakt med vintersolståndet har ifrågasatts. Den förknippades med en offerfest, julblot eller midvinterblotet för att blidka gudarna att låta solen komma åter. Detta solhjulets återkomst har knutits till begreppet jul, som återfinns på svenska, danska, norska, finska och estniska språken.
Vintersolståndet inträffar exakt den tidpunkt då en planets axellutning befinner sig som längst bort från den sol i vilket den ligger i omloppsbana.
i år är de den 22 dec kl 05.30
Jordaxelns lutning i förhållande till solens referensplan uppgår för tillfället till 23° 26' grader, men då vi även måste ta hänsyn till precessionen över större tidsenheter är detta en variabel att beakta. Sett från jorden så är det då solen antar sin minsta deklination, det vill säga att det är då solen står som lägst på himlen sett från norra halvklotet.
Detta blir således årets kortaste dag men hänsyn till antalet ljustimmar. När detta inträffar så står solen i zenit över Stenbockens vändkrets och det brukar infalla mellan den 21 och 23 december på norra halvklotet respektive 20 till 23 juni på södra halvklotet. Vintersolståndet förskjuts knappt 6 timmar framåt varje normalår och drygt 18 timmar bakåt varje skottår som i sig infaller var fjärde år.
Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del rakt bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan det råder natt eller skymning dygnet runt. Omkring två veckor efter vintersolståndet befinner sig jorden som närmast solen, kallat perihelium
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar