i dag är de FETTISDAG

Tidig morgon fettisdagen 1909: klockan är 6 och tre bröder iklädda nattskjortor med faslagsris i händerna smyger tyst på tå för att piska hushållets övriga invånare. Efter utdelandet av risbastun väntar fettisdagsbullar med måttlig fyllning som äts med ångande vam mjölk i djupa tallrikar. Akvarell av Elsa Beskow ur tidskriften Julbocken 1909. Foto: ©Nordiska museet


Fettisdagen
Benämningen fettisdagen kan ha kommit av att man under den katolska tiden skulle äta mycket och fet mat före fastan. Ordet kan också härledas ur namnet ”vita tisdag”, som avsåg bruket att förbereda fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat; som pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl.

Fettisdagen var sista dagen man skulle ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då aftonvarden skulle ätas vid dagsljus. Fettisdagen betraktades nämligen på många håll, i alla fall under 1800-talet, som en brytningspunkt mellan vinter- och sommarhalvåret. 

Det var det viktigt att besökande blev bjudna på någonting att äta eller dricka under fastlagen, annars bringades olycka över gården. Man skulle överhuvudtaget äta mycket under fastlagen så att man klarade sig under den kommande fastan. 

Fettisdagens mat
Förutom hetväggar/semlor varierade fettisdagens mat. På Öland, Gotland och i Småland åt man kroppkakor med kött och fläsk inuti, i Uppland, Södermanland och Värmland åt man ”fettisdagskött” som oftast bestod av kokta svinfötter. I Ångermanland ansåg många att sju mål mat skulle ätas under fettisdagen, bland annat kokt fläsk och dopp i grytan med ett av julbröden som sparats speciellt för detta ändamål.


nu får jag ju säga att grisfötter inte är min grej...*fniss fniss*