ett inlägg till Hubbo o Verran

Som enda överlevade efter ett skeppsbrott
hade mannen kastats upp på en liten obebodd ö
Med hjälp av lite drivved lyckades han
bygga sej en liten hydda, men han insåg att
han inte skulle klara sig särskilt länge på ön



Det stora problemet var maten. Det fanns
fisk att fånga och lite vildkaneriner att snara,
men utan möjlighet att göra upp eld blev
ingenting särskilt aptitligt. Därför var lyckan
total när han en dag bland drivvedesbråden hittade
en träask, som innehöll ett förstoringsglas.
Nu skulle han kunna göra upp eld!



Men i sin iver att få laga till mat, var mannen
oförsiktig. Innan han visste ordet av, hade
hans brashög fattat eld, liksom gräset intill
- och snart även hyddan. Det dröjde inte
 länge innan hela hyddan brunnit ner.



Mannen blev utom sig av ilska och förtvivlan.
Han var sannerligen den mest olycksdrabbade
bland människor! Nu kunde han lika gärna
lägga sig ner och ge upp - drivveden var slut
och han hade ingen möjlighet att bygga upp
hyddan igen. Och utan skydd för natten
skulle han inte klara sig länge.



Han somnade på stranden under stjärnklar
himmel och sov tungt, tills han vaknade nästa
morgon av ljudet från ett fartyg.


"Hur viste ni att jag var här?" frågade den
överlycklige mannen sina räddare i nöden.

"Vi såg röksignaren" blev svaret