ALLHELGONA va är de

1 NOVEMBER

Allhelgonadagen (i äldre tider även skrivet all helgona dag, i dagligt tal "allahelgona") är en dag som alltid infaller 1 november, till skillnad från alla helgons dag som i Sverige numera är benämningen på en rörlig helgdag förlagd till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Ursprunget till dessa båda dagar är detsamma, och den ursprungliga platsen var den 1 november, ett datum som behållits i de flesta länder och som i den svenska almanackan hela tiden varit fri från andra namn. Distinktionen mellan de båda namnen infördes 1953, då alla helgons dag flyttades från att vara första lördagen i november till sin nuvarande plats, och samtidigt blev allmän helgdag (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Innan dess gjordes inte denna åtskillnad, utan båda dagarna kallades "Alla helgons dag" eller "Allhelgonadagen" (namnen var synonyma).

LÖRDAG

Alla helgons dag är en kristen högtid som firas till minne av helgonförklarade personer.

 I Sverige är alla helgons dag en allmän helgdag som infaller lördagen mellan den 31 oktober och 6 november(oftast lördagen på vecka 44). Ursprungligen var dagen en fast helgdag den 1 november, en plats den behållit i andra länder. Inom den latinska riten i Katolska kyrkan är den 1 november, såsom alla helgons dag, en av de förpliktade helgdagarna. Vid en helgdagsreform 1772 förlorade 1 november sin status som helgdag. Istället firades alla helgons dag första söndagen i november.

Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet helgdagar under hösten flyttades alla helgons dag1953 till lördag, och blev samtidigt allmän helgdag (lördag var dåförtiden en arbetsdag). Samtidigt ändrades namnet på 1 november till att vara allhelgonadagen.

SÖNDAG

 Alla själars dag firas av romersk-katolska kyrkan den 2 november. Framför allt fokuserar man på de avlidna anhöriga. Dagen infaller dagen efter allhelgonadagen, då man firar helgonen, som redan är frälsta. På alla själars dag fokuserar man alltså på dem som ännu inte är frälsta, på dem som ännu inte med säkerhet befinner sig i himmelrikets härlighet. Detta hänger ihop med den romersk-katolska tron på skärselden: att människor som avlidit i tron på Jesus behöver ett stadium av rening innan de kan möta Gud i den bländande ljuvligheten i Paradiset.

Redan tidigt i kyrkans historia skrev de troende ner namnen på sina avlidna anhöriga i anteckningsböcker, kallade diptyker. På 500-talet införde Benediktinorden en minnesdag för de avlidna i samband med pingsten. Seden att fira alla själars dag den 2 november går tillbaka till den tidiga medeltiden, då den fick spridning genom det berömda klostret i Cluny i Frankrike.

I den katolska bönboken Oremus står det om alla själars dag att "årstiden påminner om skapelsens obeständighet och Guds evighet. Människan måste obönhörligen ge upp allt som inte är evigt. Hennes tillgångar, hennes välbefinnande och liv är inga absoluta värden. Det enda som till sist gäller är Guds kärlek till oss och i oss. Allt i oss som inte består i den absoluta kärlekens eldprov måste förintas. Men ’kärleken upphör aldrig’ (1 Kor 13:8). Vi som lever i tiden och de som gått ur tiden är med kärlekens band förenade i de heligas gemenskap. Gud vill genom den bedjande kyrkan i himlen och på jorden förmedla frukterna av Kristi seger över döden. Därför ber vi för de avlidna (2 Mack 12:43-46) och stärker så den gemenskapen. Ljuslågorna på gravarna är symboler för samhörigheten bortom graven och tecken på att vår mänskliga strävan skall renas i Påskens mysterium och fullkomnas i Guds eviga Rike".

Vid mässan på alla själars dag, brukar man be för sina avlidna anhöriga. De som är närvarande på mässan, som även kallas Requiem-mässa, kan skriva ned namnen på dem man önskar få förbön för. Dessa namn kan sedan läsas upp i förbönen efter predikan och trosbekännelsen. Det är också vanligt att man går till kyrkogården och ber för de döda.

I Svenska kyrkan sammanfaller alla själars dag med söndagen efter alla helgons dag, som är annandagen i en dubbelhelg i månadskiftet oktober/november. I Svenska kyrkans evangeliebok talar kollektbönen på alla själars dag om hur Gud låtit Jesus uppstå "för att han skulle vara herre över levande och döda". Man ber om "nåd att ta emot honom som vår frälsare, så att vi med honom får gå in i det eviga livet". På denna dag (eller ibland av praktiska skäl på lördagen) firas ofta minnesgudstjänster. Det är vanligt att man under sådana gudstjänster tänder ljus för de avlidna, vars 

enligt Wikipedia